Dagens Filmer!

Gállok ? kampen i Sameland
Kl. 00:25 på SVT 2

The Hyperglot
Kl. 17:30 på SVT 1

Slaktarens vals
Kl. 21:15 på SVT 2



Dagens filmer som visas på tv recenserade av russin.nu



Följande recensioner presenteras i samarbete med FilmSmak.se och Ginza.se

Atonement
TV Sajtens betyg: (4/5)

Genre: DRAMA
Joe Wright som filmatiserade Stolthet och fördom 2005 har filmatiserat ännu en novell, denna gång av Ian McEwan vilket resulterade i ett kärleksdrama kallad Atonement. Filmens handling börjar på 1930-talet i England och gestaltar hur ett ungt nyförälskat par, Robbie och Cecilia, spelade av James McAvoy och Keira Knightley, blir ofrivilligt åtskilda genom en svartsjuk lillasysters falska vittnesmål i ett våldtäktsfall som får den unga mannen Robbie fängslad och sedermera skickad till Frankrike som soldat under andra världskriget. Likt en Jane Austen-filmatisering skildras detta genom en mycket gripande och dramatisk berättarkonst. Vackra och melankoliska musikstycken följer lidelsefullt lillasysterns ånger 5 år senare tillika Robbies och Cecilias längtan efter varandra. Berättelsen är redigerad på ett litet annorlunda vis med hopp i tid fram och tillbaka, men det blir aldrig rörigt, och man vet alltid var i storyn man befinner sig. Det annorlunda och magnifika slutet på filmen förstärker den ovanämnda gripande handlingen.

Skådespelarinsatserna är helt okej från McAvoy och Knightly men lillasystern (Saoirse Ronan) gör en utmärkt gestaltning av en svartsjuk, och kanske lite naivt fantiserande 13åring, bara hennes ögonspel ger oss klara besked om hennes karaktärs känslor i olika scener.

Om ni känner för att se ett romantiskt drama, kryddat med lite tragik är detta filmen ni ska välja.

Mer information: IMDB
We own the night
TV Sajtens betyg: (3/5)

Genre: ACTION
We own the night är en film som gestaltar “kriget” mellan en rysk kriminell liga och polisen i 80-talets New York. Det är inte första gången James Gray behandlar den ryska maffian i Amerika. 1994 gjorde han filmen Little Odessa med b la Tim Roth och Edward Furlong i rollerna. I sin nya film har han flirtat till sig Joaquin Phoenix, Mark Wahlberg och Robert Duvall som aktörer. Duvall spelar polis tillika fader till Bobby (Phoenix) och Joseph (Wahlberg). Sonen Joseph har valt att gå i sin faders fotspår och blivit polis medan Bobby valt bort familjetraditionen till förmån för att vara manager på en maffiastyrd nattklubb. Allt medan situationen mellan polis och maffian blossar upp och resulterar i mördade poliser slits Bobby mellan sina polisiära familjeband och förtroendet han har hos de ryska yrkeskriminella personerna som rör sig runt nattklubben han sköter. När Bobbys bror faller offer för maffians krig mot polisen gör Bobby ett val att sluta upp på sin faders sida i kampen mot buset.

Filmen har en klassisk dramaslöja med en underton av action som rinner igenom mot slutet. Det är alltså inte action på högvarv filmen igenom utan mestadels ett drama, innehåller dock de vanliga ingredienserna för en maffiafilm, droger, lite naket och polisavrättningar. Phoenix gör en bra rollinsats när han gestaltar sin identitetskris genom att stå med fötterna i två olika världar. Jag är dock lite besviken på Wahlbergs agerande, han är ganska intetsägande i denna film, det är istället Phoenix och Duvall som står för de primära rollprestationerna i denna film.

Mer information: IMDB
Alien Vs Predator: Requiem
TV Sajtens betyg: (2/5)

Genre: ACTION
I uppföljaren till Alien Vs. Predator får vi se dessa morbida varelser drabba samman i en liten amerikansk småstad. Jag ska fatta mig kort, filmen innehåller alla de ingredienser som tillsammans skapar en sådan film som bara ber om att få bli sågad. Usla skådespelarinsatser, förutsägbarhet, irrationella beteenden hos de olika karaktärerna när det börjar hetta till, röriga sammandrabbningar av rymdvarelserna så man knappt vet vilken som är Alien och vilken som är Rovdjuret. Storyn känner alla till, Predator måste jaga och neutralisera Alien, och när man redan vet Storyn försöker man hitta andra kvaliteter i filmen men allt man finner är de ovannämnda bristerna.

Vidare blir man lätt sömning/irriterad på att så många filmer de senaste åren inom liknande genrer innehåller den enkla ”Code Red”-lösningen, dvs att militären sanerar området genom den ädla konsten att radera det från kartan med bomber medan en liten klick människor desperat försöker hinna ut ifrån zonen.

Ingen film jag skulle uppmana er slösa er tid på, se hellre om Alien vs. Predator 1 om ni nu så gärna måste se dem i en konfrontation. Eller bättre upp, ta ett gammalt VHS-band med en Alienfilm, och ett med Predator, krossa dem sedan emot varandra och sätt er på golvet och glo på röran i en och en halv timma.

Mer information: IMDB
Catacombs
TV Sajtens betyg: (3/5)

Genre: SKRÄCK
Shannyn Sossamon (The Holiday, 2006) spelar amerikanskan Victoria som reser till Paris för att hälsa på sin syster Carolyn (Pink, popstjärnan ni vet). Carolyn har en liten surprise för sin syster, nämligen ett Raveparty, men inte vilket raveparty som helst utan ett som äger rum i mörka Katakomber under Paris trånga gator. Victoria är den lite osäkrare tjejen som snart visar sig inte trivas i större sociala sammanhang. Så varför vill då hennes syster ta med henne till ett raveparty nere i en Katakomb? Jo, för hon är den lite tuffare tjejen som tycker Victoria borde ta sig i kragen och släppa loss. Miss.attitude-Carolyn kunde inte spelas bättre än någon annan än Pink, allt hon behöver göra framför kameran är att vara sig själv.

Victoria följer motvilligt med syrran och träffar hennes utflippade dödsbesatta vänner nere i Katakomben, där skrämmer de upp henne med att berätta att de egentligen befinner sig i en gigantisk massgrav dit Parisborna flyttade sina döda när gravplatserna började ta slut. Ravefesten drar så småningom igång och folk börjar skutta omkring med sina laserstavar och subkulturella PK-kläder. Polisen gör en påhälsning och får alla festdeltagare att fly. Det slutar självklart med att Victoria hamnar instängd i de mörka milslånga Katakomberna och desperat försöker hitta vägen ut. Samtidigt är det ”någon” som jagar henne i mörkret.

Filmen i sig är lite för förutsägbar för min smak, den är dessutom för mörk. 80% av filmen går i mörkrets tecken med endast karaktärernas egna flicklampor som enda ljuskälla. Slutet man väntar på kommer till sist, och visst är allt som man anat. Men en liten ytterligare twist på slutet gör filmen någorlunda bekvämare, och blodigare. Pink hanterar väl sin roll som den är menad att vara och det finns väl egentligen ingenting att klaga på. Jag är övertygad om att Regissörerna redan hade hennes namn spikat för den rollen. Nu är ju inte Pink med så mycket i filmen dock utan det är till stor del Shannyn Sossamon vi får följa när hon ska försöka gestalta Victoria, en klaustrofobisk pillerknaprande tjej vilsen i en mörk labyrint med en galning efter sig. Detta misslyckas hon dock med. Hon lyckas inte få mig som tittare att känna mig jagad, desperat eller klaustrofobisk. Det är synd och skam, filmen hade kunnat bli bra, men vi kan inte lägga hela lasset på skådespelarna. Regin har helt enkelt varit usel, Shannyn gjorde helt enkelt vad hon kunde med det usla manuset i handen, hon är ju trots allt i grund och botten en väldigt bra skådespelare.

Mer information: IMDB
Gone Baby Gone
TV Sajtens betyg: (4/5)

Genre: ACTION
Gone Baby Gone är titeln på Ben Afflecks regidebut - och ett lyckat sådant. Filmen är baserad på en roman av Dennis Lehanes med samma titel.

Filmen handlar om sökandet efter ett kidnappat barn. Den lilla flickans familj hyr in privatdektetiven Patrick Kenzie (Casey Affleck) och Angie Gennaro (Michelle Monaghan) för att förstärka den officiella utredningen. När dektetivparet går djupare i fallet desto smutsigare blir det.

Igenkännliga rollinnehavare kommer inte som en chock. Morgan Freeman i rollen som Jack Doyle, en polischef som själv har förlorat sin egen flicka. En lidelsefull Ed Harris ansluter sig tillsammans med John Ashton som poliserna som tilldelas fallet.

Ben Affleck stil som regissör verkar vara en samvetsgrann brist av en. Hans uppmärksamhets-sökande kamerateknik skulle kunna överskugga hans filmmanus. Med kloka val och mer än lite rollbesättninghjälp har Affleck kompetent levererat en spännande och sevärd film.

Mer information: IMDB